Käre lillebror

Nattbloggar lite såhär en lördagskväll. Sitter framför datorn och avnjuter härlig choklad (marabou sensation, double creme wafer = jag rekomenderar). Jag var och storhandlade med morsan igår och bad henne köpa sådana, failar sedan totalt genom att jag går och lägger mig typ halv tio och snarkar strax efter det, vilket innebar att jag inte hann äta några chokladbitar.

Idag åkte jag in till stan och träffade en vän och vi gick och handlade lite mat. När vi går förbi godishyllorna i affären ser jag åter den härliga chokladen, och kommer på att jag inte hann smaka någon dagen innan. Desperat ringer jag hem till skajan, där min underbara lillebror svarar. Jag frågar honom om det finns någon choklad kvar och han svarar att den inte ens är öppnad. Lättad pustar jag ut och ber honom se till att spara någon bit till mig. Busiga som vi är kommer vi fram till att det bästa sättet att spara några chokladbitar är att gömma ALLA bitar för resten av familjen på hans rum (som jag för tillfället ockuperar).

Lite senare på kvällen kan Jofes inte hålla sig längre utan smyger in på rummet, tar en chokladbit och smyger ut igen. Oturligt nog så märker min mamma det och frågar om hon också kan få en bit. Neej, fnissar Jofes glatt och förklarar att han har gömt alla för min skull. Efter flera försök med olika sätt att locka av Jofes en chokladbit, blir mamma tillsist less och blir förbannad på min lillebror, som då ger med sig och ger henne EN chokladbit. Jag älskar min lillebror <3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0