Sött scenario
Dude, jag har så dåligt samvete över att jag är så dålig på att uppdatera min blogg. Jag skyller på den där förbannade ac-adaptern till min dator som jag inte lyckats få tag i än. Plus att jag faktiskt flyttar snart... Förstår inte att hur mycket jag än försökt förvalta min tid väl, så sitter jag ändå här och undrar om jag kommer hinna packa ihop resten av lägenheten till nästa lördag. Blir less på min obefintliga framförhållning. Nåväl, tur att jag har mitt underbara jobb som får mig på andra tankar i alla fall.
Dagens sötaste scenario:
Cinnika är lite sressad över att hinna med tåget hem till skajan eftersom hon jobbat kväll på fritidsgården. Kvällen i sig hade varit väldigt trevlig, men det hela drog ut lite på tiden, och inte blev det lättare av att hela världen är en gigantisk isgata. Mitt i allt detta bestämmer sig min kropp för att krampa ihop i en gigantisk hostattack, och mina luftrör att dra ihop sig. Resultat? Cinnika försöker hulkande ta sig framåt trots krämpande kropp och ena stunden frustande i rosslande hostningar och andra stunden pipande när jag (försöker) andas in lite syre.
Efter några stapplande steg i detta tillstånd stöter jag på två killar från fritidsgården, varav den ena frågar mig om jag har ont i halsen och jag svarar med en lång hostattack. Då halar han fram en zyx ur fickan, ger den till mig och övertygar mig om att den kommer slå ut min hals totalt så att jag slutar hosta. Tyvärr var den kanske inte så effektiv att den fick mig sluta hosta, men jag kunde räta ut ryggen och således gå som en normal människa och hinna med tåget hem. Underbara söta tonåringar, som när de får chansen vill skrämma livet ur mig, men som bryr sig mer än vad de kanske vill ge sken av! Det är de som gör mitt jobb till det bästa i världen!
Dagens sötaste scenario:
Cinnika är lite sressad över att hinna med tåget hem till skajan eftersom hon jobbat kväll på fritidsgården. Kvällen i sig hade varit väldigt trevlig, men det hela drog ut lite på tiden, och inte blev det lättare av att hela världen är en gigantisk isgata. Mitt i allt detta bestämmer sig min kropp för att krampa ihop i en gigantisk hostattack, och mina luftrör att dra ihop sig. Resultat? Cinnika försöker hulkande ta sig framåt trots krämpande kropp och ena stunden frustande i rosslande hostningar och andra stunden pipande när jag (försöker) andas in lite syre.
Efter några stapplande steg i detta tillstånd stöter jag på två killar från fritidsgården, varav den ena frågar mig om jag har ont i halsen och jag svarar med en lång hostattack. Då halar han fram en zyx ur fickan, ger den till mig och övertygar mig om att den kommer slå ut min hals totalt så att jag slutar hosta. Tyvärr var den kanske inte så effektiv att den fick mig sluta hosta, men jag kunde räta ut ryggen och således gå som en normal människa och hinna med tåget hem. Underbara söta tonåringar, som när de får chansen vill skrämma livet ur mig, men som bryr sig mer än vad de kanske vill ge sken av! Det är de som gör mitt jobb till det bästa i världen!
Kommentarer
Trackback