Steen

Stavanger och dess fula gubbar alltså, det verkar krylla av dem, och två av dem har redan hunnit få upp ögonen för mig. En av dessa gubbar är ett tjockt latino som har en butik några kvarter bort. Han var ganska väl förklädd och det tog några samtal för mig att inse att han verkligen var en ful gubbe. Det var när han bjöd in mig i butiken, började säga hur vacker jag var, kysste mig i ansiktet och lät mig inte gå. Så fort jag gick mot dörren så högg han tag i min arm och höll mig kvar. Det var creepy, så nu gå jag aldrig den vägen ensam.

Den andra skrumpna gubben kom in på jobbet idag. Han var inte lika väl förklädd. Redan när han påstod att han kände igen mig och undrade om jag var en student på universitetet, där han påstod sig undervisa, visste jag att han bara var ett äckel. Han stod så nära att hans fräna doft stack i min näsa, jag försökte backa men han kom bara efter. Ganska snart började han prata om hur vacker jag var, och undrade om vi skulle bli vänner. Jag svarade något undivkande och sade att jag var tvungen att hjälpa några andra kunder. Men han fortsatte att stryka kring mig när jag hjälpte kvinnan som precis kommit in, och när hon gått, kom han fram sådär vidrigt nära igen och undrade om jag var ledig idag, han ville bjuda mig på restaurang. När jag sade att jag inte hade tid eftersom jag skulle hem till min pojkvän, undrade han om jag hade tid imorgon istället. Då sade jag nej och gick inpå vår verkstad och gömde mig tills han lämnat butiken. Jag var lite skakig.