Steen

Lyckohjulet har redan blivit lite av vardag att titta på för min del. För er som inte vet så är lyckohjulet ett TV-program där människor som har fått chans, via en skraplott, att hamna i TV och tjäna pengar, eller som i detta fall skämma ut sig.

Programidén är egentligen lite som hänga gubbe. Det går till som så att programledare ger en ledtråd, t ex, något man kan åka kollektivt med, vartefter det står ett visst antal rutor _ _ _ _, sedan är det upp för de som tävlar att snurra på ett stort hjul, där en massa summor står (och lite andra saker också). Hamnar man på en summa, t ex 500, så får man gissa på en bokstav (det måste vara en konsonant). Om man i detta fall gissar på på "S", så blir det såhär _ _ S S, och vederbörande har vunnit tusen kronor. Man kan även köpa sig en vokal för 200 pix, i detta fall kanske man köper sig ett "U", och helt plötsligt står det _ U S S. Då kanske man förstår att ordet de söker är "BUSS", och får således de 800 kronorna man tjänat ihop. Skulle man gissa fel och i detta fall svara "PUSS", skulle ens pengar försvinna och näste man får gissa.

Så, nu till det fantastiskt roliga som hände igår.

Om jag minns rätt så var ledtråden Ett uttryck. De medverkande hade turats om att gissa, och på de rutorna framför dem står det:


Det finns alltså inga konsinanter kvar att välja, så den spelande har två alternativ, antingen gissa på uttrycket eller köpa vokaler. Kvinnan väljer att köpa en vokal för 200 kronor, hon har nämligen lyckats skrapa ihop en ansenlig summa pengar, och tänker väl att säkerheten går före allt. Hon köper ett "Ö". Rutorna visar


Kvinnan säger då:

"Då gissar jag... Kluddarna gör mannen!"

Det är sant, hon sade verkligen KLUDDARNA GÖR MANNEN. Stämningen i studion blev så tryckt att den pressades ur TV-rutan och mosade ansiktet på dess tittare. Alla de pengar hon tjänat ihop gick upp i rök, och kvar var nog bara skammen... Det var verkligen helt galet roligt, och jag skrattade i flera timmar efteråt, men jag måste säga att jag lider med den stackars kvinnan också. Galet vad hon måste skämmas!

(Och för er som eventuellt inte förstår vad uttrycket var, så kan jag avlöja att det var "KLÄDERNA GÖR MANNEN"))

Alldeles nyss spelades min nya absoluta favoritlåt på P4, Stephen Simmonds "Adieyah". Jag kan helt enkelt inte stå emot den. Så fort jag hör den så måste jag vrida upp volymen och dansa som en tok i hela lägenheten. När jag gör det blir jag plågsamt medveten om att jag är galet otränad. Helt allvarligt så blev jag lite stum i låren nu efter låten, det är illa!

Visserligen har jag faktiskt funderat på att skaffa mig ett träningskort, kanske på det där Campus1477, det ligger ju på Blåsenhus, inte för att jag riktigt förstår var på Blåsenhus, men det är inte mycket jag förstår mig på, på Blåsenhus heller, så då kanske det är ok?

Sedan behöver jag lite åsikter... Var går gränsen på vuxenpoäng och PRO-varning...

... jag menar, att bli överlycklig när man får ett erbjudande hem på en billigare prenumeration på veckotidningen Land, och på riktigt överväga att ta det (man kan ju liksom få ett par gångstavar, eller ett badrumsset om man svarar snabbt dessutom)...

...är det mer PRO-varning än vuxenpoäng? (Sedan hör det kanske till att veta att jag inte prenumererar på någon annan tidning alls, inte ens på UNT. DEN tidningen är jag nämligen inte särskilt intresserad av...)

Tacksam för ärliga svar :P

...spenderades i "skajan", och fördrevs genom att fira min lillebror som fyllde 10 år. Vi firade genom att ge honom en biobiljett (jag och M letar nämligen alltid efter ursäkter till att få gå på animerad barnfilm). Han firade genom att spöa M i bords-hockey...

...och lära mig hur man spelar bakugan...



Lite senare på kvällen tittade vi på Zingo, för att sedan gå och lägga oss. Jag och M hade det varmt och skönt i Skrammels rum, men inte sov vi bra för det. Morgonen efter var klar och iskall, och utsikten från min lillebrors fönster var väldigt vacker i rosa och blått.



Resten av söndagen spenderade M i studion och jag med min hemtenta. Jag kanske fuskade lite och passade på att spela några av de PS2-spel jag fick låna av min lillebror, kanske gjorde jag det inte ;)

...2010 var inlett! Trots inget uttalat löfte var jag ute och sprang idag samt styrketränade på sovrumsgolvet till katternas förvånade uttryck över att jag låg på deras favoritfilt högröd i ansiktet. Tittut! Trots uttalat löfte har jag ännu inte ringt och beställt klipptid, men vi befinner oss i några "efterdagar" och inte förrän på måndag vaknar Sverige upp ur nyårskoman. Då kan vi ta vid där vi avslutade, fånga snöflingor på tungan och räkna dagarna till sommaren!
Det finns de som väljer att inleda detta decenium med att skjuta varg, idag inleddes nämligen vargjakten. På radion säger någon att vargfrågan är infekterad. Det enda jag tycker är infekterat är vargjägarnas hjärnor!

Jag borde läsa "Veronika bestämmer sig för att dö", framförallt nu när den ska bli film. Jag fick boken av svärmorfar, tyvärr hann jag aldrig läsa den innan han dog, det kanske är därför det tar lite emot att läsa den nu. Vem vet (inte du)?

Nyårslöften för 2010:

• Ringa och beställa tid hos frisören NÄR jag behöver det och inte tre mänader efter det att håret börjar se ut som en enrisbuske!
• Byta blandband (brända bland-cd:s) med My
• Genomföra min och My:s överrenskomelse vad gäller gamla gymnasielärare

Nåväl! Förvalta det nya deceniumet väl!

Gott nytt år!

Och julen har jag verkligen firat som en prakt-tjockis. En massa julmat har ihärdigt varvats med chokladpraliner. Jag gjorde sedan ett tappert försök att lämna några kalorier bakom mig genom att dra ut i mellandagshandeln. Det misslyckades totalt då det hela slutade på max, med ett sunkigt veggo-mål.

Träffade såklart underbare Linus! En nostalgi-promenad som startade på vår gamla skolgård, vi kollade hur många nya grejer som tillkommit på skolgården (=två, ett ute-pingisbord och en hinderbana), om man inte räknar förskolans del som är helt omgjord. Det visade sig även att förskolan i Skyttorp profilerat om sig och blivit en reggio emilia förskola. Hela deras skolgård var fullproppad med diverse gungor och lekställningar, allt i äkta barnstorlek såklart. Jag tyckte det såg riktigt mysigt ut!

Lyckades även klämma in en träff med Ida, det blev en uppesittarkväll med bingo lotto. Riktigt trevligt, och en vinst! Visserligen vann jag bara en ny bingo lott, så jag och M får visst lov att spela imorgon igen!

2010 nalkas och imorgon ska jag baka marsipan med släkten på min pappas sida! Jag är grym på att göra marsipan-figurer, jag kanske till och med dokumenterar det (med min nya kamera, införskaffad i rean) och lägger upp någon bild här sedan :).

God fortsättning!

Det är sant Linus, jag tänkte inte ens på det. Läraryrket är ju faktiskt förknippat med äpplen, säkert för att det var en lättilgänglig frukt, men kan det inte ha att göra med att det är kunskapens frukt också? Från den gamla goda tiden när Adam och Eva strövade runt i Edens lustgård, eller är jag ute och cyklar nu? ;)

Nåväl, igår var jag på Flustret med cluben (läs slubben). Där var framförallt Emma, Linnéa och Edin, jag har verkligen saknat dem så det var jätteroligt att få träffa dem. Det var lite synd att Monir inte var med, men om jag förstod det rätt så är han nere i Frankrike för att hämta hem frugan.
Såklart så var det många andra forna arbetskollegor som det var himla trevligt att träffa, vissa nyktrare än andra...
Det var mitt första besök på "Flurran" någonsin, om jag skulle recensera det skulle jag nog säga:

En kraftig köttmarknad för människor med en biologisk klocka tickande som en bomb, samt olyckliga och otrogsbenägna Svenssons. De flesta uppenbarligen medelålders och desperata.

Jag lärde mig ganska fort att se till att ha manligt sällskap nära mig för att slippa antastning. Trots detta så hade jag en rolig kväll, ända tills min fagra mö beskådade lite saker hon inte tyckte var så roliga och gick hem. Det var lite synd, framförallt om henne.

Men idag är en ny dag och då gäller julbak! Jag gjorde egen pepparkaksdeg igår och den är redo att bakas ut om några timmar. Dessutom har jag en lusse-deg på jäsning som är klar nu! So long!

Planering är något som genomsyrar lärarrummet. Det kanske är så att det fortfarande finns för lite tid för planering och att många lärare är stressade över det, men när jag sitter och observerar så objektivt jag bara kan så märker jag att  planeringen alltid finns där. Den är ingrodd i den gamla, svagt vitrandiga, tapeten, och i den fantastiskt fula, lite för breda, tapetbården. Bården föreställer rosor och äpplen som är omgivna av snirklande grönska.
Trots att planering är så oerhört viktigt i yrket så verkar ingen av lärarna ha någon direkt ordning på sina grejer. Väggarna är överbelamrade med hyllor där pärmar, spel, instrument, pärlor, innebandybollar, diverse not- och skolböcker samt högar och åter högar av lösa papper. Vissa papper ligger nertryckta i något halvhjärtat facksystem, men jag har svårt att tro att det underlättar om man skulle leta efter något specifikt ark. Förutom dessa hyllor sitter det en anslagstavla och en lite whiteboard uppspikade på väggen. Whiteboarden är fri från både text och budskap, medan anslagstavlan har en del A4:an upptryckta. Av någon anledning sitter de flesta de flesta arken på anslagstavlan i vänstermarginalen, vilket gör att den är tom på några fläckar på den högra sidan.

Det står faktiskt två stycken whiteboards på hjul i rummet också. Dessa är i sin tur fyllda med en drös ord som bildar, kanske inte några direkta budksap, men viktig information, som när det är luciaträning och att alla är bjudna till den ena av läraren i 3-4:an på fredag.
Annars så pryds golvet av en stor soffgrupp också. Dessa gigantiska skapelser i grönt fejkskinn är en gräslig kvarleva från 90-talet.
Den ena kolossen är en hörnsoffa a'la Henrik Schyfferts beskrivning i sitt försvarstal. Den andra är en plufsig tre-sits soffa, ooch sist och minst är en ganska stor fåtölj. Dessa är såklart lärarrummets hjärta (näst kaffebryggaren).
Sofforna omringar ett soffbord som nog används mest som avställningsplats för diverse kaffekoppar, pärmar, papper och en fruktskål. Under alla dessa ting skymtar en röd duk, även den prydd med äpplen som är broderade i långstygn, tror jag. Vad är grejen med äpplen som dekoration?

Förutom allt detta så finns det tre-fyra datorer som är uppställda på skrivbord samt en stor och härlig massagefåtölj som någon på ren vilje klämt in på de få kvadratmeterna som fanns kvar.

Fult, rörigt och trångt så in i helvete!

...lagom till den första december. Fortsätter det såhär så kanske vi får lite snö till jul, och det vore ju helt underbart med tanke på att snöiga julaftnar verkar vara utrotningshotat.

Fast jag blir lite rädd när jag märker hur vuxen jag håller på att bli. 3:e december och inte EN enda lucka öppnad i min chokladkalender. Inte har jag kollat på SVT:s julkalender heller, nej istället håller jag mig vaken ända tills paradise hotel börjar även om ögonen blir grusiga av sömn vid halv åtta på kvällen. Alltså Paradise hotel... Egentligen ett totalt värdelöst program, men jag är som förhäxad. Helt plötsligt är det en bild där man ser Greta sakta men säkert lyfta upp benet som om hon försökte klia sig i pannan med tårna (något hon säkerligen skulle klara av) medan hon idkar kärleksakter med Cimon. "Två tummar upp" och jag gäspar märkbart o-road av programmet, men helt oförmögen att bara stänga av och somna. Nikotin, Heroin och tjack, släng er i väggen, för här är jag och påtagligt beroende av intrigerna och de snabba bilderna på knullande människor i Paradise hotel...

Tynar gör jag
Bort gör jag
Precis som Silvia i SOPOR
Men jag är ingen drottning

Hörru herr Hoffström
Jag ger dig en andra chans
Pick your favourite
Men jag dödar dig om du väljer mig

Ta det varken personligt eller bokstavligt
För jag skulle nog döda mig själv först
Om jag bara kunde
Men jag misslyckas nog igen

Jag vill inte gå till skolan idag heller
Får jag skolka idag också
Jag frågar mig själv om lov
Vilken jävla mes jag har blivit

...då flyttar jag och M in i vår tvåa i Eriksberg =D. Trots att det bara är lite mer än en månad kvar så har det aldrig känts så avlägset som det gör nu. Jag vet inte, men de här veckorna som ligger mellan mig och min lägenhet verkar oändliga.

Läget på jobbet är kaotiskt. De fick nämligen för sig att anlita en konsult som skulle bygga om vårat lager. Han hade en timlön på en sisådär 1200 spänn, och jag tror nog att han fick ut några hundra tusen kronor med sitt "byggande". Det hela har slutat med att nu när han inte är kvar i bilden längre så byggs en stor del av lagret tillbaka till hur det ser ut innan, förutom den länga där det förut stod hyllor med kartonger, där alla kartonger just nu bara ligger i en enda röra huller om buller.

Då tycker jag precis som Tomas på lagret sade när vi stod och begrundade röran av alla kartonger där vi skulle hitta en specifik artikel:

"Skulle inte det här vara idiotsäkert, jag menar vi hade inte behövt betala tusentals kronor för att få lagret i detta kaos! Tro mig fröken Cinnika Steensland det hade vi klarat av utan någon konsult!"

Jag trodde honom!