Steen

Regnet ligger latent i luften. Jag rör mig längs Stavangers mörka gator, gömd under mitt vita paraply. Blåsten har försökt slita det ur händerna, men bara lyckats med att vända det ut och in. Krampaktigt håller jag i det obekväma handtaget med ena handen, med den andra försöker jag undvika ännu en utstretchning av mitt döende skydd. Metallpinnarna rasslar för varje steg jag tar, men tyget sitter ännu kvar. Varje hörn jag rundar blir en ny kamp mot vädret, och längs kanten på det vattentäta tyget har Uppsala kommun skrivit att jag är viktig, med små små bokstäver, nästan som en kvidande viskning. Ibland blåser det så hårt att jag får svårt att andas, liksom paraplyet har tagit sitt sista andetag. Utanför Rimi inser jag att mitt paraply är bortom räddning, försöker dra ihop det så gott det går, och dumpar det sedan i en soptunna bredvid glasdörrarna. Det vita parapylet viskar en sista rosa hälsning till mig från Uppsala kommun: du är viktig. Texten är så liten att den är svår att tyda.

Ack och ve. Återigen dålig uppdatering. Det är rätt mycket i livet just nu, och inte bilr det bättre av att jag lägger extra mycket press på mig själv. Till sist sade bara min kropp ifrån, och jag blev tvingad till att vila vare sig jag ville eller inte. Bra gjort kroppen, för det behövde jag.

Efter två dagars vilande känner jag mig på g igen, och nu gäller det att hitta den rätta balansen mellan att släppa på kontrollen och ändå behålla den. Det gäller att planera utan att kontroll-flippa, men jag och Lito har pratat om det, tänkt ut lite nya tillvägagångssätt, och bestämt oss för att hjälpas åt. Jag har all tilltro i världen och känner mig positiv, plus att jag fått prata lite med mamma idag och efter det kändes allting lite lättare!

Igår gick en dröm i Berlin i uppfyllelse, och jag fick en promenad med en fin tjej. Lättsamt, kravlöst och väldigt väldigt trevligt. Vi gick runt Mosvattnet som ligger bara ett stenkast från min och Litos lägenhet. Tyvärr har jag inte lagt upp några bilder på Mosvattnet här på bloggen ännu, det är väldigt vackert ställe på dagen som tydligen är ännu vackrare på kvällen. Ska se till att ta en till kvällspromenad snart, vet inte om det blir med potentiell vän eller med pojkvän, men definitivt med kameran.

Därför får det nu istället bli en till bild på Breiavattnet som ligger nere i Sentrum istället... och ha det så kult på restaurangen!

Söndag, söndag, söndag! Den bästa dagen på veckan. Idag är mitt mål att inte göra någonting alls, det kommer kännas som ett misslyckande om jag måste ta på mig några andra kläder än min pyjamas och morgonrock. Mer än såhär orkar jag faktiskt inte skriva idag, så jag drygar ut med lite bilder.

Idag ska jag jobba, det är därför jag är vaken nu, skulle egentligen vilja sova, men måste preppa med bautafrukost eftersom det inte ingår något lunchpass på lördagar. Det gör iofs ingenting idag ska jag bara jobba 6 timmar (känns helt knäppt att jag säger, bara 6 timmar, jag som brukar vilja jobba halvtid hemma).

Jag var lite sugen på att åka till ikea efter jobbet, Tommy var sugen på att göra ingenting, jag insåg att det kanske vore bra, så ikväll ska vi göra ingenting. Jag är lite sliten, och haft lite up's and down's på jobbet, men är förhoppningsvis på rätt köl igen nu.

Igår försökte jag göra smulpaj, som vanligt när jag ger mig in på det, så blir det inte helt lyckat. Nu är det smör i hela ugnen, som ryker jättemycket när man värmer den. Tommy kommer vakna som i ett rökmoln eftersom jag måste värma mackorna som låg i frysen.

Idag har jag en fri dag, för i det exotiska Norge (part 4) är man inte ledig. Toaletten är ledig, men en människa är fri.
Såg fram mot en redig sovmorgon (även om jag fortfarande blir lättad om morgonen när klockan ringer vid 7 och inte vid 6), och här sitter jag kl: 08:36. För en kvart sedan ringde bemanningsföretaget och undrade om jag ville jobba idag, påminnelse till mig själv: stäng av ljudet på mobilen under sovmornar. Nåväl att sitta och mysa i soffan till Gomorron Sverige är verkligen inte helt fel det heller!

Igår pratade jag om att mycket har tagit tre veckor för mig, då nämnde jag inte att det tagit tre veckor för mig att bli färdig med det mesta vad gäller att bo i Norge. Nu har jag nämligen både, d-nummer, skattekort, norskt bankkonto och norskt mobilnummer, det känns skönt att inte behöva tänka mer på allt sådant där nu och jag är så himla tacksam att det ändå gått så snabbt och smidigt med allt. Att jag fick ett kontrakt av bemanningsföretaget trots att jag varken hade d-nummer eller skattekort (något som annars verkar kunna bli ett moment 22 då företagen generellt inte vill skriva kontrakt utan detta, och skatteetaten inte vill ge ut något skattekort förrän man kan påvisa att man har jobb, i form av ett kontrakt).

Idag ska jag chilla, baka bröd, städa lite och laga middag till mig och min käreste! Ser fram mot min fria dag!

Nu har jag varit i Stavanger i nästan exakt tre veckor, och regnet och blåsten i denna stad har redan hunnit trasa sönder både mitt och Tommylitos paraply. Jag kan meddela att det också tog mig ungefär tre veckor innan den första antydan till hemlängtan kom. Jag börjar bli less på en del saker, typ att en chokladkaka kostar 30 NOK, att affärerna har asdåligt utbud och dessutom inte ett storpack så långt ögat kan nå, att det inte finns något som visar på vilken hållplats som är på tur när man åker buss och att den norska osten får hushållsost att framstå som vällagrad.

Häromdagen när Tommy slutade jobbet stod det en kvinna och delade ut smakprover i butiken. Hon erbjuder honom en skiva och han stoppar den i munnen. Hon berättar att hon marknadsför två olika ostar där, en vanlig ost och så en väldigt smakrik lagrad ost. När Tommy hörde det blev han glad och bad att få pröva den vällagrade osten. Då kollade kvinnan konstigt på honom och sade att det var ju den han precis ätit.

Nåväl, när jag får hemlängtan får jag väl göra som farbror Henrik sade och ta en titt in på Steensland Sport, det ligger dessutom i samma galleria som Tommys jobb.

Jag har varit så himla trött, men känner den ganska onödiga pressen hela tiden. Sitter och äter smaklöst morotsbröd till frukost. Undertecknad glömde saltet när hon bakade, men är på tok för snål, jag menar ekonomisk för att slänga det.

Om en halvtimme ska jag gå iväg, först till bemanningsföretaget (lämna skattekort och kontonummer) och sedan till jobbet. Jobbet alltså. Riktigt trevligt, härlig stämning, men ganska svårt. Väldigt många saker att lära, men som Gunde sade ingenting är omöjligt.

Igår stod det kålsoppa på middagsmenyn, men vi var så trötta att vi bestämde oss att göra pannkakor istället. Tyvärr hade mjölken skurit sig så det bev inte så mycket. En irriterad Cinnika, ett irriterat mail till tillverkaren om att mjölken blev dålig innan bäst före-datum, och jag hoppas på upprättelse. Håll tummarna för mig!

Ska jag gå iväg mot min arbetsupplärning på glasögon-affären. Önska mig lycka till!

I morse när jag gick till bussen tog min andedräkt en rökliknande gestalt. Det börjar bli väldigt kallt om mornarna nu, och det märks att vintern är på väg. Stavanger blir visserligen inte så kallt på vintern, bara tolv minusgrader ungefär, sade de till mig på jobbet igår. Det blir så eftersom Stavanger ligger vid havet, och golfströmmen värmer upp. Jag antar att det kommer vara rätt fuktigt i luften även under vintern i sådana fall och jag hoppas att min annars så torra vinterhy kommer må bra av en fuktigare vinter.

Idag var det näst sista dagen på kantinen. På lördag har jag mitt första arbetspass i glasögon-affären, och jag är redan bjuden på deras personalfest. Tyvärr så är denna personalfest redan på lördag-kväll efter arbetspasset, så jag är lite rädd för att en 6 dagars arbetsvecka (varav 5 dagar som börjat 07.00) kommer ha tagit ut sitt, men jag vet att jag måste gå. Det skulle även vara personal från den andra butiken, som ligger på Kilden, där och då får jag träffa de också innan mitt första arbetspass där, vilket jag tror är rätt bra. Funderar redan över vad jag ska ha på mig för kläder på festen, tydligen har denna glasögon-kedja inga arbetskläder, men en dresscode istället. Anställda får bara bära svart eller vitt, och alltså inga färger. Det känns sådär, eftersom jag verkligen sprang runt halva Uppsala innan jag åkte för att försöka hitta en tjocktröja som inte var svart för att inte ha med så enformiga kläder, vilket resulterade i en senapsgul kofta.

Grannarna under mig håller på att renovera. Det står i trivselreglerna för huset att man måste sluta föra oväsen efter klocan 22 på kvällarna. Grannarna tar väldigt punktligt på det, vilket blir smått irriterande när man försöker somna så tidigt som möjligt för att orka gå upp 05.15.

 

...och förhoppningsvis går det bättre fär dem, än för grannarna i huset mitt emot som försöker klippa häcken med... ja...

 

 

...gräsklipparen (såklart)!

 

Jag har verkligen haft en bra dag idag, jag har till och med vädergudarna är på min sida. Idag är det nämligen fint väder i Stavanger. Det innebär att solen kikar fram mellan regnskurarna.

På jobbet idag fick jag höra av chefen för kantinen att min chef på bemanningsföretaget ringt honom och frågat om han tycker att det funkat bra att ha mig där. Han hade sagt till min chef att han var mye fornøyd med mig. Även om jag vet att jag jobbat väldigt hårt, så blev jag ändå väldigt glad över att höra det. Det var så att resten av arbetsdagen flöt fram lite lättare, nu känner jag mig extrataggad att göra mitt yttersta de här sista arbetsdagarna innan uppdraget hos dem är slut.

Att uppdraget tar slut gör mig inte särskilt orolig, det verkar nämligen som om jag kommer få jobb i en glasögon-affär. Jag var på intervju där i förra veckan, för en deltidstjänst, med lite kvällsjobb och några lördagar på schemat. Nu är det ju så att jag är ute efter så mycket jobb som möjligt, och det sade jag till chefen då. Hon tog till sig det jag sade och har nu pratat med en annan butik inom samma kedja som ligger lite utanför Stavanger och har jag tur kommer de tillsammans kunna skrapa ihop något mellan 80-100% i en fast tjänst till mig. Vilket vore helt awesome!

Annars så har det exotiska Norge slagit till igen. Idag bjöd mina tillfälliga kollegor i kantinen på inget annat än judekaka. Judekaka (eller jødekake som det heter på norska) är tydligen ett inte allt för ovanligt fikabröd i Stavanger. Det var lite som kubb, och smakade ganska bra, förutom att jag tänkte på gröt nät jag åt det (jag tycker verkligen inte om gröt).

Idag har jag lärt mig två saker:

1. Döm inte en arbetsdag förrän den är avslutad, den kan förvandlas till något spännande!

I morse var jag visserligen lugn och utvilad, men hade ändå en känsla av att inte så mycket mer spännande skulle hända i kantinen, där jag tillfälligt jobbar. När klockan är 7 på morgonen är de flesta på jobbet lite sega och det sägs inte så mycket. Jag brukar börja min morgon med att bre baguetter tillsammans med en annan snubbe, och så även denna. Denna aktivitet sker också under en stilla tystnad som då och då avbryts av att jag sakligt frågar om jag lagt på rätt pålägg. Inte så jättespännande!
När mackorna är färdigbredda plastar vi in dem i plastfolie. Plastfolien sitter i en apparat, så man enkelt kan dra ut den längd man behöver och sedan klippa av plasten genom att trycka ner ett lock över en tandad kant. Eftersom bladet är tandat behöver det inte vara så vasst, det är nog praktiskt eftersom det torde vara svårt att skära sig på det då. Inte så jättespännande!
Men helt plötsligt avbryts den forna morgontystanden av ett vrål. Jag stirrar chockat på grabben bredvid mig, han har skurit sig på de tandade bladen. Förvånat ser jag en liten blodfläck på manicken, och upptäcker sedan att det är blod över hela killens skärbräda. Han har lyckats skära sig så teatraliskt att det verkligen har splashat en massa blodfläckar över en förvånansvärt stor yta (med tanke på det lilla jacket det visade sig bli i hans långfinger). I jämförelse med det andra: ganska så spännande!

2. Ordet fitta finns tydligen på norska också!

Idag gick tommy och jag ner på stan, passade på att fota lite. Så här komer de äntligen mina vänner:

På vägen ner mot stan går vi igenom något som jag kallar en lund, men som kanske är något helt annat. Ett ställe som är väldigt vakert och skulle kunna vara väldigt rofyllt om det inte vore för att det går en stor väg precis bakom.

Breiavattnet som ligger typ mitt i Sentrum.

Återigen Breiavattnet

En Irish Pub och en tapasbar i Sentrum, två ställen jag hoppas vi tar oss tid att besöka medan vi är här. Ser så oerhört mysiga ut, hoppas jag tar mig för att besöka båda innan jag kommer hem igen.

Förmodligen ett av de finaste husen i Stavanger, både jag och Tommy är förälskade i det

...och jag sitter i skräddarställning med datorn i knäet. Jag myser i min morgonrock, stora raggsockor och pyjamasbyxor av siden. Tommy sover fortfarande. Vi sade att vi skulle stänga av alla alarm som existerade på de mobiler vi har och sova ut riktigt ordentligt. Klockan 08.59 slår undertecknad upp ögonen med ett pling i huvudet, klarvaken. Men vi får tänka på att jag gått upp strax efter 05.00 de senaste dagarna så jag sov ändå 4 timmar längre.

På himlen utanför fönstret syns blåa fläckar, vilket är asbra väder i Stavanger. Tror det blir en tur ner på Sentrum, som man i det exotiska norge (vol. 2) stavar med S, när käresten vaknat. Antar att lilla digitalkameran får följa med på turen så att jag ätnligen kan försöka dokumentera och göra det vackra Stavanger lite rättvisa.

Eftersom jag redan har tråkigt (40 minuter efter mitt uppvaknande) och tycker att det är dags för Tommylito att vakna nu, så funderar jag på att spela fult. Jag har nämligen kommit fram till att det bästa sättet för att väcka någon lite för tidigt, utan att ge den personen någon chans till dåligt morgonhumör, är frukost på sängen. Ju mysigare, desto mindre utrymme för offret att börja gnälla över att klockan är för lite. Idag funderar jag på att lägga in lite av det hembakta morotsbrödet i ugnen, för att det ska kännas som nybakat. Ett litet husmorsknep från mig till er som är fritt att brukas av vem som helst ;)

Jag är helt slut, men äntligen är det helg! Så nu ska det vilas till tusen, väntar på att min käreste ska komma hem från jobbet. Kvällens schema lyder: laga mat (eventuellt gå och handla lite för middagen), kolla på TV (eventuellt streama Svenska hollywoodfruar) och sedan inget mer. Känns som om detta kommer bli en av de bästa fredagkvällarna på länge.

Fördriver tiden med crash test dummies ur datorns högtalare.

KLockan är 05.41 och här sitter yours truly och äter frukost. Om en halvtimme måste jag gå till bussen.

Igår var jag ruggigt trött på jobbet, och jag har märkt att jag har en tendens att gå in i saker när jag är det, undrar om det är min astigmatism. Jag kan inte säga hut många gånger jag slog i fotknölarna i hjulen på diskvagnen eller hur många gånger jag gick in i något med en back i handen. Inte nog med det så blev jag degraderad från diskare till utplockare av disken. Eller degraderad och degraderad, det är väl ganska likvärdigt, MEN jag måste säga att hon som stod i disken istället fick game over hela tiden...

Utanför regnar det, precis som vanligt i Stavanger, igår var solen framme 10 minuter, jag såg den genom restaurang-fönstret på jobbet. Det var ett glatt men kort återseende.

Efter idag är det en efterlängtad helg! Är lite sliten trots att jag bara har jobbat 3 dagar den här veckan, å andra sidan har det inte direkt varit någon semester innan det. Ikväll ska jag passa på att slappa oredntligt, because i'm worth it

Min käreste är inte hemma, jag har tråkigt, plus att jag känner pressen nu på att lägga upp lite bilder. Okejdå du får väl som du vill, men det blir bara lite bilder från vårt badrum, mamma lilla. Håll ut så kommer det fler med tiden :D

vad det svarta till höger egentligen är till för vet jag inte så noga, men NU är det en smyckeshängare i alla fall :D

 

Och ha det så kult på restaurangen

Yay! Idag har jag jobbat min första dag i Stavanger! Jag var i en kantine som köksmedarbeidar, det var asnice!

Jag inledde min dag med att gå upp i ottan för att hinna ta bussen som gick 06.13, sedan få panik över att solen inte har gått upp vid den tiden på dynget och förbanna att verkligheten inte alls ser ut som gatuvyn på google maps, i alla fall inte när verkligheten ligger i mörker. Precis när jag håller på att ge upp hoppet om att någonsin hitta rätt så får jag syn på mitt riktmärke och kan plinga. När jag väl kliver av ligger fortfarande världen i mörker, och jag fattar att jag måste gå genom en dunge för att komma rätt. För att stäva min mörkerrädsla går jag lite för tätt bakom en kille med ficklampa men tycker det känns konstigt att tacka när vi korsat den. Ute regnar det och jag är fortfarande morgonfrusen, inte pepp!

När jag väl hittar rätt får jag göra mackor tillsammans med en Björn i två bemärkelser (dels såg han ut som en björn, med sina säkert 2.5 meter och oerhört breda axlar, dels hette han Björn) som gick och nallade av det mesta som fanns att äta i köket. Först verkade han lite trumpen, och svarade kort på tilltal, men mjuknade när han hörde att jag kommer från Uppsala. Stig Larsson! Utbrast han då och förklarade sedan att han hade alla filmer hemma och att Stig Larsson var flink. Sedan var bondandet igång, för då var Astrid Lindgren på tur, han demonstrerade att han kunde väldigt många visor ur Astrid Lindgrens filmer, väldigt många.

Efter det skulle vi spise, så jag och den andra inhyrda killen strosar iväg och plockar på oss av lunchen som vi serverar. Jag minns att jag tyckte det var lite konstigt att vi skulle äta lunch redan vid 11, men tänkte att det är väl så det blir när man börjar 7 på morgonen. Det visade sig att det var konstigt att äta lunch vid 11, de andra hade tagit för sig av frukten, mackorna och youghurten. Lunchen ätes efter 13 tydligen. Pinsamt moment 2011!

Efter förmiddags fikan jag menar lunchen hamnade vi i disken. Oh boy vad det var roligt, russinfingrar till trots (måste sluta använda ordet roligt när jag är i Norge). Det var som att leva i ett dataspel. Det gällde att tömma backarna med ren disk så fort som möjligt, lyckas man inte och det kommer för många backar trycks en knapp ner och hela diskmaskinen stängs av. Det var dessutom som att man levlade hela tiden, eftersom det bara kom mer och mer disk. Jag fick bara game over en gång.

Till och med att städa hela köket efteråt var göy (ett ord som jag kan använda istället för roligt).

Kort och gott, jobbet var asnice och jag verkar ha softa kollegor. Synd då att jag jobbar där genom ett bemanningsföretag och bara kommer vara där till nästa vecka, men förhoppnigsvis kommer det vara morsomt så länge det varar.

(P.S Morsan jag har svarat på din kommentar vid det inlägget :) D.S)

Jag sitter uppkurad i den fula, men extremt bekväma soffan i min och Tommys lägenhet. Utanför fönstret har himlen en morgonnyans av grått, undrar hur mycket det kommer regna idag. Igår var jag på en jättetrevlig intervju, men måste nu tagga om för en ny, har ännu inte kollat upp var jag ska vara idag, hoppas att det inte är allt för långt åt fanders, då kan jag vara körd.

Sitter och kollar på mitt och Tommys första riktiga inköp i Norge (förutom mat), en astung, tjock, inte alltför gammal bildrörstv. Lyckan sipprade ut ur våra kropper rann ner på våra golvar och fyllde hela lägenheten när det visade sig att vi både hade svt 1 och 2. Gomorron Sverige, ftw! Idag bakar de bullar i studion, för i Sverige är det kanelbulens dag (om det inte är en internationell tillställning, men det har jag svårt att tro). Jag överväger snabbt att baka bullar, men inser att jästen kan användas till så många andra förnuftigare saker, den vuxna inom mig vann.

Vi har ju redan gjort ett tappert försök att baka bröd. De förväntade 18 frukostbullarna blev 10. Förmodligen råkade jag döda jästen med lite för varmt degspad för de är kompakta små stenkakor. Men är det hembakat så är det, tappert försöker vi knapra i oss brödet som dessutom blev bränt. Trots allt detta är jag lite nöjd med det, det är ändå ett helimproviserat bröd med lingonsylt som degspad, som (om man kan bortse från att det knappt går att bita i) smakar ganska bra.

(Att bullarna påminner lite om sådana där låtsas-bajskorvar man kan köpa i välsorterade butiker, är vi högst medvetna om)

Nu är alltså jag och kärestan i Stavanger, Rogaland, Norge, Norden, Europa, Tellus, Vintergatan, Universum. Eller lättare sagt, det exotiska Norge. Vad är det som gör Norge så himla exotiskt kanske du frågar dig nu, och ställer dig lite tveksam till min benämning av grannarna i väst. Tro det eller ej, käre medborgare, men i Norge...

...skivar man brödet själv, direkt i butiken, i en brummande apparat.

...har de en massa lila bilar, eller åtminstone 3 stycken.

...verkar det inte vara alltför ovanligt att ha kackerlackor som husdjur.

...finns det områden vars lukt är som en blandning av hundmat och en horgata i Barcelona

...har allting stängt på söndagar, alltså idag.

Låter det inte exotiskt så säg?

Idag har alltså jag och kärestan inte direkt så mycket att göra. Vi har bestämt oss för att baka bröd (det blir ett improvisreat bröd med lingonsylt i, får se hur det blir) och ska även en på en bit mat hos hans moster ikväll. Annars är vädret i Stavanger idag det man kunde vänta sig, grått och dassigt. Vi har nog haft väldig tur som haft strålande sol de två senaste dagarna, och jag inbillar mig att solen ville ta ett redigt farväl av oss båda innan den beslutade sig för att lägga sig i det norska vinteridet.

Nu väntar vi på att frukosten ska bli färdig, varma mackor i ugnen, det luktar smält ost i hela lägenheten :D